Framtidsresa för hab/rehab

Inom ramen för uppstartsprojektet ”Framtidens habilitering och rehabilitering är Nära” reste deltagarna till år 2062 i en framtidsresa arrangerad av Kalmar läns museum.

Tidsresemetodik är en metod som har använts på Kalmar läns museum sedan mitten av 80-talet. Oftast reser man tillbaka i tiden till valda tidsåldrar, som exempelvis stenåldern eller sekelskiftet, tillsammans med skolklasser och gör rollspel med syftet att testa hur det kan ha varit att leva på den tiden.

Prognoser i stället för historia

Efter flera decennier med ett lyckat koncept började Kalmar läns museum även arbeta med framtidsresor. I en framtidsresa förflyttas deltagarna till en annan tid för att reflektera över och diskutera kring nutiden.

Framtidsresan skapas efter de prognoser som finns kring de frågeställningar som den deltagande gruppen vill fokusera på. Man bygger upp en trovärdig framtid och jobbar utifrån bland annat ekonomiska och demografiska aspekter för att skapa ett scenario eller ramberättelse där tidsresan infinner sig.

– Vi har gjort ett antal intervjuer med olika personer i regionen med olika yrkesbakgrunder för att få lite kött på benen. Det handlar väldigt mycket om att man förbereder sig för att sedan kunna skriva denna fiktiva berättelse, berättar Tina Lindström, som jobbar med tidsresemetodik på Kalmar läns museum.

Habilitering och rehabilitering om 40 år

Länsmuseet, Linnéuniversitetet och eHealth Arena ordnade en framtidsresa inom kontexten rehabilitering och habilitering. Framtidsresan kretsade kring en upphandling 40 år framåt i tiden, där deltagarna fick representera varsitt företag inom rehabilitering och habiliteringsområdet. Innan resan fick de information om förutsättningarna kring deras roller, företaget de representerade samt omgivningen i framtiden.

Magnus Hellström är basenhetschef inom Region Kalmar läns habilitering och rehabilitering och var en av deltagarna. Han lyfter vikten av att tänka nytt för att uppnå verklig förändring:

– Det som jag tror är så viktigt om vi vill kunna göra de stora förändringarna är att vi sätter oss i nya sammanhang, nya tankar – gärna ihop med andra människor. Då kanske vi lyckas hitta de här förändringarna som inte dyker upp i vardagen.

En annan deltagare var Ingegerd Sjöstrand, enhetschef i Mörbylånga kommun. Hon nämner några av de reflektioner som hon tog med sig efter framtidsresan:

– Det jag tog med mig i den rollen som jag hade, och generellt också, var att vi fortsätter ju att vara människor, vi pratade mycket om behovet av den mänskliga kontakten. Det andra är gränserna för de tekniska möjligheterna när det gäller habilitering och den mänskliga kroppen.

Magnus Hellström betonar även betydelsen av att ha en vision. Framtidsresan är ju så pass långt fram i tiden att vissa lösningar i resan inte är möjliga att applicera i nutiden ännu, men visionen ses som ett mål att jobba mot ett år i taget.

Kontaktperson
Fia Mårdfelt, eHealth Arena
fia.mardfelt@ehealtharena.se

Här kan du läsa mer om konceptet Framtidsresor

Här kan du läsa mer om uppstartsprojektet ”Framtidens habilitering och rehabilitering är Nära”

Här kan du lyssna på avsnittet om Framtidsresan i vår podd ”En Livsviktig Podd”