Informationsdriven vård underlättar proaktiv personcentrerad vård

Kan analyser av stora mängder hälsodata lösa vårdens utmaningar? Louise Wandel, projektledare vid Region Halland, beskrev på konferensen TechHeads den trixiga vägen från ett nuläge till en verksamhet som fattar beslut baserade på avancerad analys av data. Louise var en av talarna i TechHeads e-hälsospår, där eHealth Arena var Lead Partner.

Louise Wandel, Region Halland, föreläser om informationsdriven vård på TechHeads 2024.

Redan 2018 beslutade regionledningen i Region Halland att samla all data i ett gemensamt datalager. Det var ett avgörande beslut för utvecklingen av informationsdriven vård, där AI ingår, som sker ihop med andra offentliga verksamheter och lärosäten. Resan startade tillsammans med Högskolan i Halmstad.
– Vi utgår från flera hundra källsystem och har kopplat samman dem. Det gör att vi kan analysera data på en övergripande nivå, säger Louise Wandel.

Många användningsområden

AI i vården har flera användningsområden, dels på organisationsnivå för att tillsätta resurser på bästa sätt, dels som beslutsunderlag för att ställa diagnos. Redan idag används AI för att ge beslutsunderlag vid röntgen, till exempel för att snabbare hitta blodproppar i lungor och hjärna och vid mammografi. Utmaningen med AI för hälso- och sjukvårdssektorn är att olika lagrum gäller inom olika tillämpningsområden. Hälsodata innehåller känsliga personuppgifter, så där är lagstiftningen i grunden stark.

Region Halland kan redan dra slutsatser om bland annat vårdkonsumtion och patientflöden. Målet är att vårdpersonal till exempel ska få beslutsunderlag om risken för återinläggning. Vårdcentralerna i Halland ska kunna hitta mönster för antalet vårdbesök bland sina patienter.
– Nu plockar vi hälsodata från flera system och låter AI analysera dem, allt för att kunna se mönster som vi inte har gjort innan. På så vis får vi en tydligare överblick över hela vårdkedjan, säger Louise Wandel.

Komplext arbete

Insikterna från Region Halland handlar så här långt om att det är oerhört komplext att utveckla informationsdriven vård. Berörda avdelningar kan vara ovana vid att samarbeta över avdelningsgränserna och berörd vårdpersonal vill kunna känna tillit till hur AI har tänkt.
– Det är superviktigt vid förändring att ledarna lägger resurser på att visa hur hälsodata skapar värde för patienter, personal och organisation. Vår viktigaste slutsats hittills är att alla inblandade vårdprofessioner måste vara med från start, säger Louise Wandel.

Dessutom är de svenska regionerna beroende av EU-förordningar. Det nya europeiska hälsodataområdet kommer bland annat att tillhandahålla en enhetlig, tillförlitlig och effektiv ram för användningen av hälsodata för forskning, innovation, beslutsfattande och reglering.
– Vi måste bli bättre på att prata risk kontra nytta, till exempel vid graden av anonymisering av data. Man kan fråga sig om risken inte är större om vi inte använder all data vi har för att behandla våra patienter på bästa sätt, avslutar Louise Wandel.